Del 3 - Kubakrisen till idag!

USA blev så klart förbannade på Kuba efter maktövertagandet av alla deras företag och att inte ha fått något i retur så USA inledde då en handelsblockad som gäller än idag. Efter att Fidel Castro blivit mer och mer hängiven marxism- och leninismen sökte han hjälp hos Sovjetunionen. Castro hade misslyckats med att härma den sovjetiska industrialiseringen från 1930-talet för att försöka minska beroendet av sockerrörsexporteringen, men Kubas förhållanden att ha en sovjetisk planekonomi var för dåliga och planen misslyckades alltså. Castro sökte först ekonomiskt stöd, vilket han också fick. Sedermera sökte och fick Castro också militäriskt hjälp, i utbyte mot att Sovjetunionen bland annat skulle få bygga avfyrningsramper för atombestyckade medeldistansrobtor på Kuba. Allt detta ledde till Kubakrisen som var en internationell konflikt med USA och Sovjet i de båda huvudrollerna. Det var tur (eller snarare skickligt) av JFK att inte göra ett militäriskt angrepp på Kuba vilket troligtvis hade varit början på ett världskrig med Kuba i centrum. Kuba ”tjänade” också en hel del tack vare den här konflikten, USA skrev under ett avtal med Sovjet som bland annat innebar att USA inte fick angripa Kuba. Om detta inte hade hänt tvivlar jag på att någon som hette Castro i efternamn hade lett landet idag, på gott och ont. Efter detta grava misslyckande för både Kuba och Fidel återgick landet till det traditionella beroendet av sockerrör och tobak. Regimen försökte gradvis få Kuba självförsörjt när det gäller livsmedel och jordbruken ökade därför i antal. Denna gång var det Kina och diktatorn Mao som fångade Castros efterlängtande blickar och under senare delen av 1960-talet efterhärmade Kuba delar av maoismen och landsbygden fick istället mer fokus denna gång (förra gången var det centralisering som gällde, de gillar tydligen omväxlingar på Kuba). Samtidigt gjorde Kuba stora framsteg när det gäller utbildningar och sjukvård vilket de än idag är ”känt” för. Under 1968 gick Kuba mot ett än mer kommunistiskt styre de sista 55000 privatägda småföretagen, såsom barer och frisersalonger, blev nationaliserande. Meningen med allt var att skörda 10 ton råsocker år 1970, men man fick bara ihop 8. Detta ledde till att även maoismen slopades (suck). På grund av misslyckandet blev beroendet av Sovjetunionen större. Kuba lyckades få sina betalningar av de stora skulderna till Sovjet uppskjutna. Förbindelsen med Sovjet växtes hela tiden starkare och Kuba ”följde efter” Sovjet i flera viktiga beslut. Men 1991 kom den stora vändningen då Sovjet upplöstes och Kubas redan sköra ekonomi gick käpprätt åt helvete. Nu fick Kuba istället betala världsmarknadspriser för bland annat olja och de fick inte heller lika mycket betalt för sockret. I efterhand kan vi nu se att kommunismens fall i Europa påverkade Kuba extremt mycket ekonomimässigt men också befolkningsmässigt. Alltfler kubaner lämnade efter detta Kuba och hungersnöden och arbetslösheten steg till katastrofala höjder. Castro kände sig tvungen att skylla på några och därför avrättade han ett flertal officierare, varav en mycket lägligt var en av de mest populära på Kuba som kunde hota Castros maktposition. Under hela 90-talet var relationen till USA mycket dålig och ekonomin blev sämre. Castros popularitet sjönk, det vet man bland annat på grund av de lokala val söm hölls i december 1992 då många människor röstade blankt för att visa sitt missnöje. Castro försökte då göra små förändringar i politiken som skulle innebära bättre ekonomi, men det hjälpte inte utan 1994 började en flyktingvåg som skulle innebära att 30000 kubaner flydde till USA. Idag är ekonomin lite bättre än den var på 90-talet, men fortfarande lider cirka 11% av befolkningen av undernäring. Arbetslösheten är hög, BNP per capita varierar från sida till sida men ligger mellan 1000 och 3000 US Dollar och pressfriheten är bland den minsta i hela världen. Som vi ser på befolkningspyramiden här under har Kuba många människor i åldrarna 40 till 50. Det betyder att om 20 år kommer Kuba att ha många pensionärer som kräver mycket pengar, vilket inte är bra för deras ekonomi. Så frågan man kan ställa sig idag, efter cirka 50 års utvärderingar, är om Kuba verkligen borde styras av ett gäng kommunister. Men förhoppningsvis kan Barack Obama föra landet mot bättre tider =) Signerat: Casa del Castro ursäkta att bilden är felplacerad och att det blev lite för långt... Källor: http://landguiden.se/ http://www.peterenglund.com/textarkiv/kubakrisen.htm http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubakrisen http://sv.wikipedia.org/wiki/Kuba http://www.census.gov/cgi-bin/ipc/idbpyry.pl?cty=CU&maxp=622987&maxa=100&ymax=250&yr=2008&.submit=Skicka+fr%E5ga